AbstractThe purpose of this bachelor thesis is to describe the use of artificial insemination (AI) in sheep and discuss the possibilities for AI in Sweden. Male and female fertility, heat detection, semen handling and insemination techniques in sheep are described. Advantages and disadvantages of AI are discussed. In order to achieve genetic progress it is important with well planned and implemented breeding programs. The Swedish Sheep Recording Scheme and computer software from Elitlamm are the basis for sheep breeding in Sweden.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är Artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med Artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

The use of artificial insemination (A.I.) as an alternative to normal mating in dog breeding in Sweden are controlled by regulations from the Swedish Board of Agriculture and by ethical rules assigned by the Swedish Kennel Club. Only veterinarians, who have a specific certificate and are specially trained and educated, are allowed to perform inseminations in dogs. Each artificial insemination must be documented and reported to the Swedish Kennel Club (SKK) which, on the behalf of the Swedish Board of Agriculture, yearly presents statistics concerning the use of A.I. in Sweden. The objective of this study was to illustrate the use of artificial insemination in dog breeding in Sweden for the last decade, using the yearly reports from the Kennel Club during the period of 1995 to 2004.

Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.

Över 90 % av betäckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) skedde med Artificiell insemination (AI) år 2011. AI har många fördelar i avelsarbetet då hingsten inte behöver vara på plats när stoet brunstar, möjligheten att välja bland både nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoägaren. I Sverige samlas sperma från hingstarna normalt sett tre gånger i veckan genom upphopp på en fantomhäst där ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning är det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lämnar spermier som inte lämpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller späds ut för att reducera inverkan på spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan på spermierna vid naturlig betäckning men kan ha negativ inverkan på spermierna under lagring.

I det här arbetet skapas två implementationer av hierarkiska tillståndsmaskiner i C#, en med artificiell trädstruktur och en med arv för att representera tillståndshierarkin. Implementationernas tidskomplexitet och underhållbarhet utvärderas sedan i .NET och Mono. Experimenten utförs på Sameks tillståndsdiagram och visar på att den som implementeras med arv är snabbare än den med artificiell trädstruktur samt att .NET är snabbare än Mono. Underhållbarhetsanalysen visar på att den som är baserad på artificiell trädstruktur är lättare att underhålla..

Sekretessbelagd.

Artificial insemination (AI) has had a great influence on the development of pig production and is today widely practiced (Gerrit et al., 2005). With AI, genetic progress can at a short period of time be spread worldwide compared with using natural service and the best boars can be intensively used. This is also one of the biggest risks with AI; the impact of semen containing a genetic disease or contamination of pathogens can be enormous. Fortunately, it is a small risk of disease transmission due to many tests of the boars and the semen before use (Maes et al, 2008). It is important that the boars used for insemination have good breeding values along with good reproduction features and have good fertility results (Robinson et al., 2005).

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Slutsatsen av denna studie är att hingstar på Artificiell insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare är eniga om att inseminering är en dyrare process än naturlig betäckning och det är mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig själv och att uppfödarna hellre använder naturlig betäckning då man anser att hästarna ska få bete sig naturligt. Seminanvändningen bör öka mer då avelsdjuren ständigt ökar i värde och man blir mer rädd om sitt avelsmaterial..

Artificiell efterklang används i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar efterklang med hjälp av ett filternätverk togs fram.Fokus vid resultat lades på objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mätvärden lika målsättningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..

Företagen börjar mer och mer använda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna är dock inte optimerad idag, informationstillgängligheten skulle kunna gå att förbättra. Med informationstillgänglighet menar vi, i denna uppsats, att användaren ska få den information som är relevant för honom/henne i rätt tid, kunna göra sökningar när han/hon behöver få tag i information och få resultatet presenterat för honom/henne på bästa möjliga sätt. Han/hon ska även kunna få tag i information genom samarbete med andra användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tänkas användas, detta för att öka informationstillgängligheten i företagsportaler.

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

Retrospective data from two stud farms, in this study named stud farm A and B, including 742 mares, was statistically analysed. Parameters included in the analysis were type of insemination, date of the first insemination, number of inseminations, the age of the mares, if the mares had a foal or not, foaling date, result of pregnancy examination (if it was done), twin pregnancy and treatments given to the mares. The pregnancy results and the treatments where compiled into a number of frequency tables in which the mares where arranged according to age, month of first insemination, foal or not and type of insemination. There was a significant difference in pregnancy result between the years at both stud farms (2001 better than 2002). At stud farm A, in year 2001, month (at start of insemination) significantly influenced the pregnancy result.

Felaktigt befuktningssätt av nedre luftvägarna via en artificiell andningsväg kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom t ex ocklusion i trakealkanyl, lunginflammation eller försämrad lungfunktion. Det råder även delade meningar om hur befuktning hos patienter med artificiell andningsväg ska ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilket/vilka sätt de nedre luftvägarna bör befuktas via artificiell andningsväg. Resultatet visar att koksaltinhalationer är ett effektivt sätt att befukta nedre luftvägarna och fördelas bättre i lungorna jämfört med koksaltinstillationer. Koksaltinstillationer visades både ha positiva och negativa effekter.